Skidutrustning och vallning

Denna skrift publiceras här med Svenska Skidförbundets välvilliga tillstånd, givet av Lina Lundin 2004-03-11.
Besök gärna Skidförbundets hemsida
www.skidor.com

Grundläggande

Utrustning och
vallning

Handbok med massor av tips och konkreta råd

[Innehåll]

Författare: Annemari Johansson, Petra Mörtsjö
Grafisk form: Mikael Cylvén
Illustrationer: Jan Jarlblad
Foto: Anders Åberg
Tryck: CEWE förlaget
Speciellt tack till: Team Sportia i Luleå, Ulrika Vallgårda och Mikael Lundqvist
Alla personer som ställt upp som försöksobjekt

©Svenska Skidförbundet 1996

Boken beställs genom

CEWE-förlaget,
89380 BJÄSTA
Telefon 0660-309 65. Telefax 0660-301 70

OBSERVERA att
skriften är slut på förlaget! (okt 2004)

Förord

Tänk att få ge sig ut på en härlig skidtur när solen står högt på himlen och luften känns klar och frisk. Man riktigt känner hur det spritter i benen och förväntningarna är höga. Hur många har inte känt så, men upptäckt att felaktig klädsel, bakhala skidor och dåligt glid snabbt förbytt skidturen från någon- ting härligt och efterlängtat till ett riktigt elände.

Vi vill i den här boken ge enkla råd och tips om hur du vallar dina skidor på rätt sätt och vilken utrustning du bör välja. Att besöka en sportaffär och mötas av det enorma utbud som finns av bl a vallor, är en lätt förvirrande upplevelse. Du som åker skidor till husbehov behöver bara ett ffital av dessa. När du sedan sätter igång att valla kommer du att upptäcka att det är både spännande, roligt och inte särskilt svårt.

Tanken med boken är att försöka avdramatisera pryl- och, ftamför allt, vallahysterin som präglar längdskidåkningen idag. Via massmedia lli vi lätt bilden av att man måste vara proffs och försedd med en jättelik utrustning för att klara av skidvalining. Så är det naturligtvis inte! Vi menar att alla; kvinnor och män, unga och gamla, både kan och bör klara av det på egen hand. Det är skönt att slippa vara beroende av någon annan som vallar åt en. Då kan man ge sig ut på spontana skidturer och samtidigt känna tryggheten att man själv kan fixa eventuellt bakhala skidor.

Vi vänder oss i första hand till dem som behöver grundläggande kunskaper, t ex nybörjare, motionärer, aktiva skidungdomar och föräldrar till barn och ungdomar i skidskola. Läs boken på egen hand, men använd den gärna också som ett hjälpmedel i studiecirkel.

Petra Mörtsjö Annemari Johansson

Modet är handlingens början
men hjälten härskar över slutet.

Forngrekiskt ordspråk

Sid 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

UTRUSTNING	5
Kläder	5
Skidor för klassisk åkning	5
Stavar	8
Pjäxor och bindningar	8
Utrustning för fristilsåkning	8

VALLNING	9
Glidvallning	9
Hur ofta måste skidorna glidvallas?	9
Utrustning för glidvallning	9
Vilket paraffin ska du köpa?	9
Gör så här när du paraffinerar skidorna	10
Fästvallning	11
Utrustning för att lägga på och ta bort fästvalla	11
Märk ut fästzonen	11
Vilka typer av fästvallor finns det?	11
Gör så här när du lägger på fästvallan	12
Förslag till bassortiment av vallor	14
Rengöring av skidor	15
Fästzonen	15
Glidzonen	15
Vallningsråd - liten lathund	16

Lär dig vallningens grunder i studiecirkel!	18

Sid 5

Utrustning

En bra utrustning är en förutsättning för att du ska få en positiv upplevelse av att åka skidor. Utvecklingen går i snabb takt framåt. Skidor, skor och stavar blir hela tiden lättare och stabilare, men bara för att din utrustning har några år på nacken behöver det inte innebära att den är dålig. I handeln finns en hel uppsjö av prylar att välja mellan. Behöver du köpa en helt ny utrustning, eller kanske bara komplettera, är det bäst att besöka en välsorterad sporthandeloch be om hjälp.

Tala om för försäljaren hur mycket du tänker åka. Tänk på att det dyraste inte behöver vara det bästa för just dig. Om du bara åker skidor några gånger om året behöver du kanske inte samma saker som den som åker flera gånger per vecka. Behovet för små barn som ska få sin första utrustning kan inte heller jämföras med lite äldre barns.

Kläder

Motionär och ungdom

Tänk på att valet av kläder kan göra din skidtur mer eller mindre angenäm. Det vanligaste felet vi gör är att klä på oss för mycket. Det innebär att vi förlorar mycket vätska i form av svett och tappar orken snabbare. Det är väldigt individuellt hur mycket man behöver klä sig för att inte frysa. Vårt klädförslag lämpar sig för de allra flesta när det är 5-15 grader kallt.

Vi börjar beskrivningen närmast kroppen:

Superunderställ, kalsonger och tröja gjorda i konstmaterial som släpper igenom svett.

T-shirt, kort eller lång ärm, suger upp svett så du är torr närmast kroppen.

Skidoverall, något tunnare material (inte nödvändig).

Vindtät träningsoverall, det yttersta plagget.

Mössa, ej av ylle som kliar när det blir varmt. Bör gå ner över öronen, om du inte har ett par öronlappar under mössan.

Handskar, finger- eller tummodell. Köp ett par riktiga skidhandskar om du tänker åka ofta. De håller längre och numera finns det även handskar som går att tvätta i maskin.

TIPS!

Det är bra med kalsonger som är vindtäta i grenen. På så sätt undviker du urinvägsinfektioner. Bra är också att använda en vindtät träningsoverall.
Ta alltid med en extra jacka att ta på när du har åkt färdigt.
Fryser du lätt om fötterna kan du dra en vanlig strumpa över pjäxorna. Klipp bara ett hål längst fram i strumpan för bindningen. Det finns även speciella värmeskydd att köpa.

Barn upp till 8 år

Till er föräldrar som ska låta era bam delta i skidskola av något slag -snälla, klä inte på barnen för mycket! Tänk på att de är i rörelse hela tiden. Kläderna ska vara bekväma att röra sig i och gärna vara vattenavvisande. Det brukar bli en hel del tumlande i snön. En vanlig barnoverall brukar vara det bästa. En ordentlig, men inte för varm mössa ska sitta på huvudet. Vi rekommenderar varma tumhandskar i ett material som inte blir blött så fort.

Skidor för klassisk åkning

Motionär och ungdom

När du köper skidor är det viktigt att du får ett par som är anpassat till din längd och vikt. Sporthandlaren hjälper till att prova ut skidor som passar just dig. Det finns inget skidpar som är det andra likt, därför kan det ibland krävas att du har tålamod och provar många par innan du hittar det rätta. Tänk på att inte bli förblindad aven snygg design vid val av skidor.

Om du bara åker några gånger om året, och då främst på våren när det är varmt, kan det vara bra med ett par vallningsfria skidor med "fiskfjäll" under. Tänker du motionera lite mera regelbundet är det övetlägset bäst med skidor som går att valla. De ger en helt annan "åkglädje" och ett oändligt mycket bättre glid.

Sid 6

Den som bara åker skidor några gånger om året, och då främst på våren när det är varmt, kan väija vallningsfria skidor med fiskfjäll" under. Tänker du motionera lite mer regelbundet är det överlägset bäst med skidor som går att valla.

Det finns en skida för varje plånbok, allt från enkla motionsskidor till avancerade tävlingsskidor. Låt nivån på ditt motionerande avgöra valet av prisklass. Tänk på att du utvecklas som skidåkare och med tiden kommer att ställa högre krav på skidan. Det är klokt att inte sikta för lågt. En mer avancerad skida är roligare att åka på.

När du valt skidtyp börjar utprovningen av rätt par. Det hjälper sporthandlaren till med. Välj först ut rätt längd på skidan. Den ska vara så lång att man med sträckt arm når med fingertopparna upp på skidspetsen.

Utprovningen av skidor börjar med att skidans balanspunkt vägs fram.

Det är viktigt att hitta en skida som är anpassad till kroppsvikten. Sporthandlaren hjälper gärna till.

Utprovning av skidor anpassade till din vikt går till så här

Märk ut skidans balanspunkt (balansera skidan på ett finger).

Lägg skidorna på en absolut plan yta. Speciella utprovningsbänkar brukar finnas på sportaffären. Ett vanligt golv är inte jämnt nog.

Ställ dig på skidorna med tårna på märket för balanspunkten.

Belasta båda skidorna lika mycket och låt sporthandlaren föra in en pappersbit eller ett bladmått (0,2 mm) under skidan, mitt under foten.

För papperet framåt respektive bakåt så långt det går. På en skida med ett bra spann ska det ta stopp vid hälen och ca 30-40 cm framför tårna. (Under denna yta läggs sedan fästvallan).

För tillbaka pappersbiten mitt under foten. Ställ dig sedan med all tyngd på den ena skidan. Pappersbiten ska då sitta fast. Det är särskilt viktigt om du är en ovan åkare. Det visar att du orkar trampa ner skidan och kommer att ta bra fäste.

Be sporthandlaren märka ut fästzonen på skidorna så vet du hur långt du ska lägga fastet.

En motionär bör ha ett mjukt spann på skidan. När kroppstyngden förs över på ena skidan ska papperet under foten inte gå att röra.

Sid 7

Barn upp till 8 år

Är det barnets första skidor får de gärna vara vallningsfria. Skidorna ska ge utrymme för spontan lek i bostadsområdet. När bamen har åkt några vintrar och övat upp tekniken är det roligare även för dem att åka på skidor som går att valla. Skidorna bör vara stadiga och inte för smala. Ett riktmärke är att skidan bör vara lika bred som hälen på pjäxan. Skidan ska ha en "midja", d v s de ska vara insvängda på mitten. Längden bör för barn vara +/-10 cm i förhållande till kroppslängden. För barn upp till ca fyra år bör skidorna vara kortare än kroppslängden. Tänk på att en längre skida är svårare att hantera än en kortare.
Barns skidor ska ha ett mjukare spann än vuxnas. Ställ skidorna med belagen mot varandra. Går skidorna lärt att pressa samman med tummen och långfingret är de mjuka nog. Även om bam växer snabbt bör man undvika art köpa utrustning med "växtmån". Gå hellre på bytardagar!

Skid- och stavlängd skall anpassas efter ålder, färdighet och om man skall åka klassisk eller fristil. Här är familjen Svemson på väg ut i skidspåret. Alla skall åka klassiskt utom Stina. Hon skall åka fristil och har därför något längre stavar.

En stabil barnskida bör vara lika bred som hälen på pjäxan

Barns skidor ska ha ett mjukare spann än vuxnas. Skidorna ska gå lätt att pressa samman med tummen och långfingret.

Sid 8

Stavar

Motionär och ungdom
Välj stavar av ett hållbart material, t ex aluminium eller karbon. En lagom lång stav går till axeln eller strax under när du ställer den på ett fast underlag vid dig (ej i snön), Handremmarna ska vara mjuka och justerbara.
Barn upp till 8 år Staven ska gå upp till armhålan för att ha rätt längd, Gärna något kortare för små barn, Lär barnen att använda handremmen på rätt sätt. *TIPS!* · Tänk på att barn lätt kan skada varandra med stavarna när de leker. Det är bra om spetsarna är trubbiga. · Köp stavar avsedda för längdskidåkning och undvik slalomstavar. De är inte anpassade för barns lek i lös snö.


	Lär barnen att använda handremmarna på rätt sätt. Trä in handen i handremmen underifrån och fatta sedan om staven.


Justera handremmarna om de är för långa.

TIPS!

Märk all utrustning. När många barn har ställt ifrån sig stavarna på samma ställe är det inte lätt att hitta sina egna.

Pjäxor och bindningar

Motionär och ungdom

Välj ett par pjäxor som du tycker är sköna. De ska vara stadiga och får gärna gå upp en bit på vristen för värmens skull. Det finns ett antal olika bindningssystem på marknaden. Pjäxan du köper avgör vilken bindning du behöver, Monteringen av bindningen på skidan brukar sporthandlarna kunna hjälpa till med.

Barn

Pjäxorna ska vara varma, höga över vristen och ha gott om utrymme för tårna och extra sockor, De ska vara stabila i sidled, böjliga över foten och vattenavvisande. Bindningar av kabelmodell rekommenderar vi inte. De är svåra för barnen att själva ta av och på och lossnar lätt från pjäxan. En bra bindning kan vara av en s.k. "step in" modell.

Utrustning för
fristilsåkning (s k skating)

Fristilsåkning har många fördelar, Bland annat behöver du inte valla något fäste utan glidvallar istället hela skidan. Det finns speciell utrustning att köpa för fristilsåkning, Åker du bara någon enstaka gång kan du använda din vanliga utrustning, förutsatt att du inte har vallningsfria skidor med "fiskfjäll" under. Vill du däremot uppleva den frihets- och fartkänsla fristilsåkningen erbjuder rekommenderar vi dig att satsa på en specialutrustning. Skidorna har en lite annorlunda konstruktion och är 5-10 cm kortare än vid klassisk åkning. De är stabila och enkla att hantera. Stavarna ska vara 5-10 cm längre än vid klassisk åkning, men är i övrigt likadana. Pjäxorna och bindningarna är även de stabilare.

Sid 9

Vallning

För att en skida ska kännas trevlig att åka på måste man valla för både glid och fäste. Även om du har en vallningsfri skida är det nödvändigt att glidvalla skidans glidzoner. Du bör ha en uppsättning vallor som gör att du klarar dig i alla fören. För att kunna ge konkreta vallningstips har vi i den här boken valt ut ett antal vallor som vi anser bör finnas med i en basutrustning. Av pedagogiska skäl föreslår vi vallor av endast två fabrikat, men andra fabrikanter har jämförbara vallor som också fungerar bra. Vi ger också tips om vilken utrustning du behöver för att både kunna lägga på och rengöra glid- och fästvalla.

Glidvallning

Hur ofta måste skidorna glidvallas?

På fackspråk kallas glidvallning för paraffinering. Om man vill att skidorna ska glida bra under många år gör man klokt i att då och då paraffinera dem. Gör man inte det blir belaget torrt och åldras snabbt. Skidans belag kan jämföras med kroppens hud och behöver skötsel och omvårdnad. Nya skidor behöver paraffineras flera gånger innan man börjar åka på dem. Därefter räcker det om man paraffinerar dem när de ser matta ut i belaget eller när man märker att glidet försämrats. Normalt sett hinner du med 5-15 skidturer innan ny paraffinering behövs. Lägg gärna på ett lager paraffin som inte sicklas (skrapas) bort innan du ställer bort skidorna för sommarförvaring. Det ökar skidornas livslängd.

Utrustning för glidvallning

Det här behöver du för att kunna glidvalla:

· Strykjärn (gärna ett gammalt men med fungerande termostat)

· Plastsicklar (t ex en vanlig bil-isskrapa i plast)

· Paraffin

· Eventuellt en paraffinborste (speciella borstar finns, men en vanlig nagelborste går bra)

Vilket paraffin ska du köpa?

En motionär behöver 1 allmänhet bara ett paraffin, lämpligen ett lila. Det spänner i regel över ett stort temperaturområde och ger alltså bra glid i de flesta fören. Känn efter att paraffinets konsistens är så mjukt att man lätt kan trycka in en nagel i det. Ett mjukt paraffin är mycket lättare att lägga på än ett hårt och dessutom bättre för skidorna. Bor du i norra Sverige och ofta åker i temperaturer under −10 grader kan du komplettera med grönt paraffin.

Sid 10

Gör så här när du paraffinerar skidorna

1.	Smält eller gnid på paraffin på skidans glidzoner. Om du väljer att gnida på paraffinet, se till att du gnider på rejält. Många upplever den metoden enklare och det går inte åt lika mycket paraffin.
2.	Smält ut paraffinet med ett strykjärn. Ställ in temperaturen så att paraffinet smälter lätt. Börjar det ryka är det för varmt. Håll strykjärnet i rörelse hela tiden. Belaget får absolut inte bli för hett, då uppstår brännblåsor. I värsta fall lossnar det från skidan.
3.	Torka av strykjärnet medan det fortfarande är varmt.
4.	Låt skidorna stå i rumstemperatur 10-15 minuter så att paraffinet stelnar.
5.	Börja med att skrapa bort paraffinet ur skidans styrspår (använd skrapan som följer med klistertuberna). Det går lättare om inte paraffinet fått stelna allt för länge. Skrapa därefter bort paraffinet från belaget med en plastsickel. Arbeta med långa, lugna rörelser från skidans spets och bakåt med ett lätt tryck på sickeln. Var försiktig så du inte slinter, då får du repor i belaget. Skrapa tills det inte längre lossnar paraffin nar du för sickeln över belaget.
6.	Om du vill kan du avsluta med att borsta belaget i åkriktningen med en plastborste. Det finns speciella paraffinborstar, men en nagelborste går också bra. För en motionär är detta moment inte nödvändigt men brukar ge ett bättre glid.

Ett mjukt paraffin gnider man lätt ut på skidans glidzoner

Det går inte att gnida på ett hårt paraffin. Smält istället på paraffinet.

Belaget får absolut inte bli för hett vid utsmältning av paraffin. Håll strykjärnet i rörelse hela tiden.

Börja alltid med att skrapa bort paraffinet ur styrspåret. Håll ett stadigt tag om skrapan så att den inte slinter.

När du skrapar bort paraffinet ska du arbeta med långa, lugna rörelser med ett lätt tryck på sickeln.

Sid 11

Fästvallning

Utrustning för att lägga på och ta bort fästvalla

1.	Vallor (klister och burkvalla)
2.	Vallakloss
3.	Klisterskrapa (brukar finnas med i klisterpaketen)
4.	Gasolbrännare, varmluftspistol eller hårfön
5.	Vallaborttagningsmedel, gärna miljövänligt
6.	Hushållspapper, helst våtstarkt
7.	Ev Scotch Brite, fibertex eller liknande (finns att köpa i matvaruaffären)

Märk ut fästzonen

Fästvalla läggs under skidans fästzon. Det är bra om du markerar var din egen fästzon börjar och slutar. Gör ett märke med en vattenfast märkpenna på skidans kant. Be sporthandlaren göra det då du köper skidorna, så vet du alltid ungefär hur långt du ska lägga fästvallan. Lägger du för kort får du dåligt fäste och lägger du för långt påverkas glidet. Om du förändrar din kroppsvikt kraftigt kan det bli nödvändigt att korta av eller förlänga fästzonen.

Vilka typer av fästvallor finns det?

Det finns vallor av en mängd olika fabrikat att välja bland. Varje fabrikat har ett sortiment av vallor, anpassade till olika fören och temperatuter. Det finns två typer av fästvallor:

· Burkvalla

· Klister

På förpackningen anges i vilka temperaturområden och snötyper som fabrikanten anser att vallan fungerar bäst. Angivelserna stämmer för det mesta, men många vallor går att använda i betydligt bredare temperaturområden än de som anges. Burkarnas färg ger också en fingervisning om vilket temperaturområde som avses. Färgskalan grön -blå -lila -röd -gul används flitigt. Grönt är till för de kallaste temperaturerna och gult för de varmaste. Gemensamt för plusgradersvallor är att de alla har mer eller mindre stor benägenhet att "frysa under". Det innebär att ett tunt islager bildas under fästzonen. I värsta fall klibbar snön fast och det blir omöjligt att åka.
För att slippa köpa alltför många burkar går det att blanda fästvallorna. Lägg till exempel först på ett lager av en valla avsedd för plusgrader och därefter några lager av en blå. Då får man en vallning som fungerar vid ca -2 grader.
Fästvallning kan jämföras med bakning och matlagning. Med samma ingredienser uppnår man olika resultat beroende på hur man använder dem.

Sid 12

Gör så här när du lägger på fästvallan

Burkvalla

1. Kontrollera var din fästzon finns. Normalt sett vallar du inte längre bak än till hälen och cirka 30 -40 cm framför bindningen.

2. Välj lämplig valla med hänsyn till snöns egenskaper och temperatur. (Se vallningsråden sid 16 -17).

3. Gnugga på fästvalla i tunna lager. Försök vara lätt på hand så att vallan inte klumpar sig. Om du vill kan du värma in det första lagret med ett strykjärn. Då sitter vallan kvar längre.

4. Gnid ut varje lager med en kloss så att vallan blir jämn.

5. Upprepa punkt 3 och 4. Normalt sett lägger i du 3-10 tunna lager valla över hela fästzonen beroende på hur hårt ditt spann är.

TIPS! Eftersom skidans spann oftast är hårdast i en zon som sträcker sig ca 15 cm framför och 15 cm bakom tårna kan du lägga några extra lager valla i den zonen. Det ger dig bra fäste utan att påverka glidet.

6. Provåk skidorna.

TIPS! VALLNING AV BARNS SKIDOR
Barn behöver extremt bra fäste för att obehindrat kunna leka. Även vallningsfria skidor kan ibland behöva vallas, t ex vid isföre.
Har ditt barn skidor som måste vallas ska du inte vara rädd för att lägga på för mycket faste. Dra gärna fram fästvallan ganska långt fram på glidytorna. Ibland är det nödvändigt att valla ända fram till skidans spets. Var försiktig med vallor som har lätt för att "frysa under". Barn står ofta stilla eller vill plumsa i djupsnö under leken.
Alltefter som barnet utvecklar sin åkteknik kan vallningen mer och mer efterliknas en vuxens. Lär gärna de lite äldre barnen att valla själva!

Gnugga på fästvalla i tunna lager.

Gnid ut fästvallan till en jämn yta.

Klister täckt med burkvalla

1.	Kontrollera var din fästzon finns. Normalt sett vallar du inte längre bak än till hälen och cirka 30-40 cm framför bindningen.
2.	Välj lämpligt klister, t ex Swix Universal och lägg ut ett tunt lager under fästzonen. (På motstående sida ser du hur du gör).
3.	Ställ ut skidorna i kyla så att klistret hårdnar.
4.	Lägg på flera tunna lager burkvalla som gnids ut mellan varven. OBS! Burkvallan ska täcka klistret ordentligt, inte blandas ihop med klistret. Var lätt på hand och lägg på burkvallan utomhus så går det lättare.
5.	Provåk skidorna. Finns det tendenser att fästvallan fryser under lägger du på fler lager burkvalla utanpå.

Sid 13

Klister

1. Kontrollera var din fästzon finns. Normalt sett vallar du inte längre bak än till hälen och cirka 30 -40 cm framför bindningen.

TIPS! Om belaget i fästzonen känns blankt och slätt kan du rugga fästzonen med ett fint slippapper så sitter vallan fast bättre.
Dra några lätta drag med slippapperet i längdriktningen så att ytan blir "rå". Momentet behöver inte upprepas förrän ytan känns blank igen.

2. Välj lämpliga klister med hänsyn till snöns egenskaper och temperatur. (Se vallningsråden sid 16 -17).

3. Klicka ut klistret i "fiskbensmönster" under fästzonen. Ibland måste man värma tuben något med t ex en hårfön, varmluftspistol eller gasolbrännare för att lyckas pressa ut något ur tuben. Förvara gärna klistret i rumstemperatur så blir det mer lättarbetat. Det är också en fördel om du kan lägga på klistret inomhus. Utomhus är du definitivt beroende av en gasolbrännare.

TIPS! Börja alltid med att lägga ett tunt lager Rode Viola klister i botten för att vallningen ska bli hållbar. Extremt isig och hård snö nöter bort vallan snabbt. I sådana fören, eller om du planerar en långtur, bör du istället lägga Rode Violett Special i botten. Den är mycket seg men också svårare att lägga på.
När du öppnar klistertuben bildas för det mesta långa och sega "klistertrådar" mellan tuben och korken. Enklast bränner du av dem med t ex gasolbrännaren, men de går också att lirka av. Det krävs också en viss teknik för att klicka på klistret. Jobba med bestämda rörelser och börja vid skidans styrspår och dra snett utåt. Dra av klistertrådarna mot belagets kant.

4. Om det behövs värmer du klistret ytterligare så att det går att gnida ut till en jämn yta med hjälp av tummen eller handflatan. Värm inte för mycket, då kan du bränna dig och dessutom blir klistret så lättflytande att det lätt rinner ut på skidornas kanter.

5. Upprepa punkt 3 och 4 om flera olika klister ska användas. Lägg aldrig så tjockt att det börjar rinna ut efter skidornas kanter.

6. Låt klistret kallna ordentligt innan du sätter ner skidorna i snön. Ta alltid på dig skidorna direkt i spåret och håll skidorna i rörelse, annars fryser klistret under.

7. Provåk skidorna.

TIPS! För att rengöra händerna behöver du något handrengörings- eller vallaborttagningsmedel. Tvål och vatten fungerar hjälpligt om du först börjar med att torka bort klistret med ett våtstarkt papper.

Lägg på klistret i fiskbensmönster.

Gnid ut klistret till en jämn yta med tummen eller handflatan.

Anpassa klistrets tjocklek efter hur hårda dina skidor är. På främre sidan av styrspåret syns exempel på en tunn klistervallning och på bortre sidan en tjock.

Sid 14

Förslag till bassortiment av vallor

Vi föreslår ett bassortiment bestående av fem burkvallor och fyra klister.
Vallningsråd där dessa vallor ingår får du under rubriken "Vallningsråd - liten lathund" på sid 16 - 17.

Med fem burkvallor och fyra klister klarar du vallning i de flesta fören och temperaturer.

Valla	Temp. enligt fabrikant	Burkens utseende	Våra kommentarer
Burkvallor
Swix Blå Extra	-7 till 0	Blå burk med lila rand	Fäster bra från -4 till-20 grader. Är det varmare än -4 blir det lätt bakhalt för motionären.
Swix Violett Special	-1 till 0	Rosa burk med blå rand	Läggs på när Blå Extra inte fäster längre. Risk för underfrysning vid kallare än -2 grader. Stämmer ganska väl med burkens angivna gradantal.
Swix Violett	0	Rosa burk	Läggs på när Swix Violett Special inte fäster längre. Stämmer ganska väl med burkens angivna gradantal, men går också att använda vid varmare än 0 grader.
Swix Röd Special	-1 till +2	Röd burk med lila rand	Stor frysrisk i minus- och O grader. Används bara i plusgrader!
Swix Röd Extra	+1 till +3	Röd burk med gul rand	Passar bäst i glatta, blänkande spår. Kan frysa under om snön fortfarande är torr.
Klister
Swix Universal	-5 till + 10	Vit ask, blå text	En verklig universalvalla som ger bra fäste i många fören. Fryser under i nyfallen, fuktig snö men inte i minusgrader och blöt snö.
Rode Viola	-1 till +2	Lila och vit ask	En mycket användbar valla. Bra både vid isig, glatt och hård snö. Kombineras med fördel med andra klister. Börja alla klistervaIlningar, utom vid isigt, grovkomigt före (där används Rode Violett Special istället) med ett tunt lager av denna i botten.
Rode Violet Special	-5 till -1	Rosa-lila och vit tub	Seg och slittålig valla för minusgrader. Vid långturer och vid extremt nötande snö börjar du klistervaIlningen med ett tunt lager av denna i botten. Ger en hållbar vallning.
Rode Rossa	-1 till +4	0range-röd och vit ask	Används tillsammans med Rode Viola klister vid fuktig och blöt snö.

Sid 15

Rengöring av skidor

Fästzonen

Det är inte nödvändigt att ta bort fästvallan efter varje gång du använt skidorna om du snart ska använda dem igen och tror att föret blir ungefär detsamma. Då behöver du bara komplettera med ett nytt lager fräsch valla innan du åker ut nästa gång. Däremot bör du alltid rengöra skidor med klister

under om du förvarar dem i rumstemperatur. Risken är annars mycket stor att klistret rinner ut på glidzonerna. Om skidorna står för länge utan att användas, torkar dessutom klistret fast.

Så här gör du

1.	Skrapa bort så mycket valla du kan med hjälp av en klisterskrapa (följer med i klisterkartongen).
2.	Häll eller spraya på lite vallaborttagningsmedel under fästzonen. Idag finns miljövänligt medel.

3.	Gnugga med en bit fibertex eller Scotch Brite så löses vallan upp lättare.
4.	Torka av med papper, våtstarkt fungerar bäst.

Glöm inte att rengöra skidornas kanter.

Skrapa bort så mycket valla du kan med hjälp av en klisterskrapa.

Spraya på lite vallaborttagningsmedel under fästzonen. Gnugga med en bit fibertex så löses vallan upp lättare.

Glidzonen

Är skidorna starkt nedsmutsade måste du använda vallaborttagningsmedel på glidzonen också. Det är dock ingenting som rekommenderas. Därefter måste du göra en ny paraffinering innan du åker på skidorna nästa gång. Vänta ett par

timmar efter rengöringen innan du paraffinerar så att borttagningsmedlet hinner dunsta bort. Är skidorna normalt nedsmutsade gör du bara en ny paraffinering.

Sid 16

Vallningsråd - liten lathund

Under den här rubriken får du konkreta vallningsråd. I rutorna har vi beskrivit olika skidfören och vallor du kan använda. Bedöm snöns konsisten och läs sedan i rätt ruta.
Hur vet jag vilken valla jag ska lägga på?
Det viktigaste vid val av fästvalla är att man tar hänsyn till snöns egenskaper och temperatur. Hur kallt är det ute? Är snön mjuk, hård eller isig? Är den våt, fuktig eller torr? Är den fin- eller grovkorning eller kanske till och med blandad? Vid minusgrader och finkornig snö är valet av valla oftast väldigt lätt, men vid nollgradigt före och varmare blir det lite svårare. Ibland är det inte så lätt att avgöra om klister eller burkvalla behövs och man får prova sig fram. Vissa gånger är en kombination av klister och burkvalla det bästa. Var aldrig rädd för att prova! Nedan beskrivs några olika fören och förslag ges på lämpliga vallor. De temperaturangivelser som används är	ungefärliga. I mulet väder med hög luftfuktighet kan snöns egenskaper vara helt annorlunda än i soligt och klart väder. Ibland blir snön fuktig redan vid noll grader, medan det andra gånger kan dröja tills lufttemperaturen är många plusgrader. *Det är alltså viktigare att utgå från snökonsistensen än lufttemperaturen.* TIPS! En tumregel är att aldrig lägga på en för "varm" valla direkt om du är osäker. Risken är att vallan fryser under. Gå istället lugnt och metodiskt fram. Börja hellre lite för "kallt" och om inte det fäster lägger du på något varmare.

Kall/torr finkornig snö
Nysnö eller gammal snö som aldrig tinat. Vanligt vinterföre i Norrland.
Ca temperatur	Burkvalla
-4 grader och kallare	Swix Blå Extra
-2 till-4	Några lager Swix Violett Special som täcks med några lager Swix Blå Extra
O till -2	Några lager Swix Blå Extra täckt med några lager Swix Violett Special
O till +2	Vid låg luftfuktighet Swix Violett Special
	Vid hög luftfuktighet Swix Violett Special täckt med ett eller flera lager Swix Violett

Fuktig finkornig snö
Gammal finkornig snö som tinar för första gången.
Ca temperatur	Burkvalla
O till +2	Swix Violett
+3 till +5	Swix Röd Special
+ 5 grader i glatta spår	Swix Röd Extra

Fuktig nyfallen snö
Fuktig, men inte blöt, nyfallen snö som det går att göra snöbollar av. Spåren blir glatta, d v s det blänker lite i spåret där några personer har åkt. Det mest svårvallade föret av alla. Stor underfrysningsrisk!
Ca temperatur	Burkvalla
0 grader och varmare	Ett tunt lager Swix Röd Extra som värms in med ett strykjärn. Täcks noggrant med några lager Swix Blå Extra. Gnid ut vallan försiktigt så att vallorna inte blandas med varandra. Lägger du för tjockt av Swix Röd Extra riskerar du att vallan fryser under och blir det för tunt får du inte fäste. Prova dig fram!
TIPS! Ta alltid med vallor, kloss och sickel på skidturen så att du kan åtgärda dåligt fäste. Är det klisterföre är en cigarettändare användbar ifall att du behöver värma klistret. Ta med dig utrustningen antingen i fickan eller i en liten midjeväska.

Sid 17

Kall/torr blandad fin- och grovkornig snö.
Snö som tinat ordentligt och blivit grovkorning och sedan blandats med snö som inte har tinat så mycket. Sådana fören uppstår när nya spår prepareras efter att det har varit blidväder och olika snölager blandas. Spåren upplevs som mycket hårda, men inte isblanka. Skidorna glider mycket lätt i det här föret.
Ca temperatur	Klister som täcks med burkvalla
-15 till +2	Ett tunt lager Swix Universal klister täckt med några lager burkvalla Swix Blå Extra.

Kall/torr isig grovkornig snö
Snö som tinat ordentligt och sedan frusit igen. Iskristaller går att urskilja i snön. Ju fler gånger snön tinat och sedan frusit igen desto grövre blir iskristallerna. I det här föret glider skidorna mycket lätt och snön har en isig/grovkornig konsistens.
Ca temperatur	Klister
-5 till +2	Lägg först ett lager Rode Violet Special klister som gnids ut och därefter ett lager Rode Viola klister.
-5 till -15	Rode Violet Special klister


Fuktig grovkornig snö
Ca temperatur	Klister
0 till +5	Lägg först ett tunt lager Rode Viola klister som gnids ut och därefter ett lager Swix Universal klister eller mer av Rode Viola klister. Lägg i några klickar Rode Rossa klister om snön börjar vara riktigr fuktig.

Blöt grov- samt blöt finkornig snö
Ca temperatur	Klister
+2 och varmare	Lägg först ett lite tjockare lager Rode Viola klister och täck därefter med Rode Rossa klister.

Vad gör du om det är bakhalt?

Bakhala skidor kan bero på att du:

·	Har för hårda skidor
·	Lagt på för tunt

·	Valt fel valla
·	Lagt på för kort

Bakhalt med burkvalla

Lägg först på några lager till av samma valla. Förbättras ändå inte fästet väljer du en något "varmare" valla som du lägger på ovanpå den kalla. Ofta räcker det med ett eller två lager av den varmare. I vissa fall kan lösningen vara att förlänga fästzonen några centimeter framåt. Det gäller speciellt om du ska åka i mycket kuperad terräng.

Ibland beror det dåliga fästet på att vallan "fryst under", d v s att ett islager bildats under fästzonen. Då har du valt en för "varm valla". Avlägsna islagret med värme eller med en skrapa. Ett tunt islager kan man värma bort med hjälp av handen. Lägg därefter några lager av en "kallare" valla utanpå befintlig valla. Är islagret tjockt är det oftast enklast att ta bort vallan med hjälp aven skrapa och börja om från början.

Bakhalt i klisterföre

Är det bakhalt lägger du på mer av samma klister. Förbättras ändå inte fästet väljer du ett annat klister som du lägger ovanpå det gamla. Du måste först avlägsna eventuellt islager med hjälp av en skrapa eller med värme.

Sid 18

Lär dig vallningens grunder i studiecirkel!

Vill du lära dig vallningens grunder rekommenderar vi dig att gå en studiecirkel. Studiecirkeln som arbetsmetod bygger på att man lär sig något tillsammans i en grupp. En cirkelledare utses, vars roll är att se till att gruppen träffas och att alla får chans att utbyta erfarenheter med varandra. Cirkel- ledaren måste inte vara den person som har mest kunskap i ämnet. Det finns ingen speciell lärare utan till sin hjälp använder man studiematerialet. Eventuellt kan man anlita en utomstående fackper- son vid någon träff. Ett bra sätt att lära sig är att varva teori och praktisk tillämpning.

Regler för att starta en studiecirkel

·	Det måste vara minst 3 deltagare, inklusive cirkelledaren
·	Cirkeln träffas minst 3 gånger, fördelat över minst 3 veckor
·	Det totala antalet studietimmar måste vara minst 3 (en studietimme = 45 minuter)
·	En utomstående fackperson får anlitas under högst halva studietiden.

SISU hjälper er att komma igång med cirkeln
SISU är idrottens eget studieförbund. De har kunniga personer som kan hjälpa er att komma igång med studiecirkeln. SISU kan också hjälpa till att ta kostnader som ni har i samband med cirkelarbetet, t ex den här boken, en fackperson eller annat. Vänd er till SISU i ert distrikt.

Förslag till uppläggning
Vi rekommenderar att studiecirkelgruppen träffas minst fyra gånger.

Sammankomst l -kläder och utrustning

Diskussionsfrågor:

Gemensamma frågor:

· Hur hittar jag en bra skida?

· Har du ett bra spann på dina skidor?

Föräldrar:

· Har vi som föräldrar tendenser att klä på våra barn för mycket?

· Hur länge ska barnen åka på vallningsfria skidor?

· Varför är det viktigt att barnen får leka på skidor?

· Vilka är dina erfarenheter av en bra/dålig barnskidutrustning?

· Kan vi ordna någon slags bytessystem av kläder och utrustning i föreningen?

Motionärer:

· Vad ska du använda utrustningen till?

· Behöver man verkligen köpa de dyraste skidorna i affären?

· Vilka är dina erfarenheter av "rätt" klädsel?

Praktikuppgift:

·	Prova att själva ta ut spannet på en skida.

Sammankomst 2 -glidvallning

Diskussionsfrågor:

· Hur mycket får ett paraffin maximalt kosta?

· När kan ungdomarna själva börja ta hand om sina skidor?

· Var vallar jag mina skidor? Har klubben någon lokal?

Praktikuppgift:

· Prova att paraffinera ett par skidor.

Sammankomst 3 -fästvallning med burkvalla

Diskussionsfrågor:

Motionärer:

· Diskutera åkkänslan med ett par bra vallade skidor,

· De gånger du misslyckas med vallningen, vad beror det på?

Föräldrar:

· Hur gör vi i föreningen för att lära barnen valla själva?

· Uppmuntras kvinnor/flickor att valla?

· Vad upplever du som svårast med fästvallning?

· Hur kan vi avdramatisera vallningen?

Praktikuppgifter:

1.	Valla dina egna skidor. Provåk skidorna, hur fungerar det?
2.	Gör ett litet experiment: välj ut en valla som du inte tror fungerar i rådande före. Lägg på den, provåk skidorna och se vad som händer.
3.	Försök åstadkomma en underfrysning (om ni inte redan har lyckats med det under punkt två). Åtgärda underfrysningen!

Sammankomst 4 -fästvallning med klister

Diskussionsfråga:

· Varför drar sig många för att valla med klister?

· Diskutera skillnaden i åkkänsla mellan klister och burkvalla.

Praktikuppgifter:

· Valla klister för dagens före, eller för fuktig, grovkornig snö, +5 grader.

· Är det möjligt, provåk!

· Rengör skidorna.

Vårvintervädret är helt perfekt
skidspåren bländande vita.
Där syns en figur i en färgglad dräkt
svära och banna och slita.
Solen skiner på gnistrande snö
skidåkaren vill bara dö.

Bakhalt!

Det är ju som bekant inte bara Gunde och grabbarna som
kan valla bort sig. Många vanliga "Svenssons" har för-
stört vad som kunnat vara underbara skiddagar helt i onödan.
Jag säger i onödan eftersom det varken behöver vara svårt eller
dyrt att valla rätt och ha rätt utrustning. Den här boken är
ingenting för de som jagar hundradelar på femmilen. Den är
till för nybörjare, motionärer, ungdomar och alla andra
som åker skidor bara för att det är så roligt.
Och som med några enkla råd kan få det
ännu roligare.

Dokumentet scannat och HTML-kodat av Harald Rääs 2004